Välkommen Vide!

Vi välkomnar vår lille son in i vår familj!

Han föddes 17.45 den 2:a mars 2017.
Han vägde 3465 gram och var 51 cm lång, med ett huvudomfång på 35 cm.

Han kommer att få heta Tamlin Vide Jan Josef, de två sista namnen är släktnamn från båda sidor.

Förlossningsberättelse kommer vid ett senare tillfälle, men kan kort säga att det var en långsam och jobbig historia.

Fotografering och klädbytardag

My friend Anna did a pregnancy photoshoot of me and also took som pictures of my daughter. :)

Min vän Anna tog lite gravidfoton på mig, då det är kul att ha sedan, och jag själv kanske har tagit två dåliga mobilbilder på magen under hela tiden, lite roligare att ha något fint foto.
Bad henne även att ta kort på min dotter Elvira, kommer dock bara lägga upp någon bild när Elvira är bredvid mig på bild då jag inte vill att bilderna på henne ska hamna i fel händer (finns ju en del otäcka "gubbar" på nätet, en stal en bild på henne som bebis och hade som presentationsbild på facebook, mycket obehagligt.)

Annas grabbar och min dotter leker så himla bra också, så kul att se :-)

Igår var vi på klädbytardag i Hallsberg och fyndade loss till lillälvan, hon fick en massa bra baskläder och två klänningar som nu får köpas i en storlek större eftersom hon haft nåt tillväxthopp.
Patrik hade hand om Elvira, de tänkte åka och köpa någon glass så länge men han hann inte ens fram till affären så sov hon som en stock i bilen. Själv hade jag med mig min pappas särbo Ingrid, vilket jag var väldigt tacksam för då det var helt sjukt mycket folk och jag kände av panikångesten hela tiden. Hon är dessutom en fena på att hjälpa en räkna ihop allt och organisera så det var bra. Det har blivit en grej nu att jag går med Ingrid på denna bytardag en gång i halvåret, kul :)

Efter fotograferingen, i fördelaktigt ljus, smink och möjligen en utslätningfunktion på mobilkameran(?)

My favoritegirl in the world and me :)
photo: Anna Sundell

Me and my little belly
photo: Anna Sundell

Tillökning.

We are expecting a little baby boy. He is calculated to be born around 3/3 - 17.

Vi väntar tillökning i familjen med en liten pojke som är beräknad att födas tredje mars :-)
Jag är nu i vecka 21 så hälften gånget. Håller tummar och tår att allt ska gå bra...

Bilden är från i måndags

Lite foton från livet~

the witch herself..

My lovelies

My daughter picking blueberries in the woods

As we don´t have pumpkin patches here in Sweden, you just have to grow your own ones..

Välkommen oktober!

Just want to say.. welcome october. And Halloween the 1'st, sort of.. In Sweden we hardly celebrate Halloween at all, wich is really sad in my humble opinion. 
But as I am a pagan and celebrate Samhain, I allready have a Halloweencelebration right there. I also try to do something festive around the house, and sometimes go to partys.
But I so wish we celebrated like in the U.S. around this time of year! With pumpkin spiced loveliness and lots of cool things in the stores, and decorating our gardens and for it to be totally normal for adults to dress up and walk the streets that way.
I also am quite in love with autumn as a season, love all the beautiful autmncolours in nature, the stormy weather, that it´s chilly enough to dress in layers (forestwitch you know.... ;) )
So, well.. welcome fall, and welcome october!

Välkommen, välkommen hösten...! För det börjar väl äntligen bli höst nu va? Sommaren höll sitt grepp om året otroligt länge må jag säga.. Sakerna som växer i våra odlingsbäddar var nog ganska tacksamma, men själv har jag ledsnat. Vill kunna klä mig i mysiga stickade tröjor och sjalar, lager på lager, bära långkjol utan att någon geting flyger in under och sticker mig (har hänt)...
Ja kyliga vackra höstdagar med klar luft och brinnande färgskalor så som denna varit är verkligen toppen! Men även de fukttyngda dagarna med mjuk omslutande dimma då man med gott samvete kan ligga på soffan och läsa, eller nätterna med höststormar som känns magiska.. är fina. Det enda som är trist är om det bara är grått, grått, grått i dagar och veckor, det kan göra mig ganska deppad och säkert många med mig.

Något jag tycker det är trist att vi inte har här i Sverige är Halloweenfirande. Som gothare, och bara allmänt en person som kan tycka att livet kan behöva mer fest och mystik och uppiffning, ser jag med dreglande blick på youtubevideos från usa där de handlar pumpadoftande ljus, vackra prydnadssaker, firar lite till mans med att dekorera trädgårdar och ses på roliga fester där det är helt okej för vuxna att klä ut sig. Barnen kör trick or treat, bus eller godis, och det tror jag min dotter skulle tycka vore roligt om några år. Särskilt som det där med att gå påskakärring i påsktider verkar vara på utdöende, tyvärr. :(
(Varför har folk blivit så tråkiga? Ute på byn ser alla ut som kloner mer eller mindre, alla ser ut som små karriärister och ve den som sticker ut.. kanske inte ens för att man vill att andra ska titta på en utan bara för att man tycker andra kläder är finare och passar ens själ bättre.)

Nåväl... välkommen hösten, och välkommen oktober!

Hur får man liv i bloggen igen?

How do you continue with a blog that´s been resting for months and months..?
I´m not sure that I know, but I shore am going to try...
I just love to write. I don´t want to stop doing that. I also like to take a lot of photos and share some of them.. and to occupy my mind a bit.
My english grammar is, as always, horrible, and I apologise for that. But I do imagine it´s the better option against google translate.. ;)
I´m also having thoughts about starting to do some vlogging on youtube. As I like to talk ;)
Would that be of any interest? And should I speak in english or swedish?
In my blog I want to talk about my main intrerests (obviously). Such as the goth lifestyle as a what I can now call an eldergoth as I´m turning 35 soon, How it is to be an adult and parent with aspergers syndrome/ adhd/ anxiety. Arts and crafts. And more.
Thats all for now.. But a lot more to come hopefully. Bye sweeties.


Så, jaha.. här är jag igen. Och försöker ånyo blåsa liv i denna kära gamla blogg.
Har alltid gillat att skriva, men av olika skäl slutat. Dels pga mitt utmattningssyndrom.
Är man utbränd så är det tröttsamt för hjärnan bara att göra det vardagliga, energin räcker
inte till helt enkelt.

(Och ja, man kan absolut bli utbränd även som arbetslös. Har man en medfödd känslighet och psykiska problem sedan innan, och sen stressas runt mellan olika instanser och krav och dömande personer i åratal, samt ångest över sin ekonomi hela tiden så går man in i väggen tillslut..
Hjärnan vet inte skillnad på negativ stress från ett arbete från annan negativ stress, det är bara
stress för den helt enkelt. Men mer om det nån annan gång.)

Men sen är det det där med självförtroende.. eller brist på det. Är det jag skriver bra, av intresse för någon därute? Eller ser folk mig som en tönt, en fåne? Sitter de och dömer med ett hånflin?
Fast de kanske inte ens själva kan uttrycka sig i skrift alls? Det känns som nättrollen och hatet bland folk, gömda bakom en trygg skärm, har ökat något katastrofalt.
Det är så lätt att tycka och tänka när man inte behöver visa sig. Själv skulle jag skämmas så otroligt mycket för att bete mig så.. Har man inget snällt att säga, kan man vara tyst. Faktiskt.
Men jag ska försöka våga skriva.
Självförtroendeträning!

Jag gillar att fotografera och pyssla lite med fotokonst. Så en hel del av det hoppas jag skall dyka upp här med. Kommer nog inte skriva så här långa haranger så ofta.. om det inte faktiskt är så att folk vill det?
Vad tycker ni om youtube? Skulle vilja vlogga ibland som komplement till det skrivna, meen jag kan typ ingenting, absolutely nada, om videoredigering osv. Men men.
Funderar då på om en ska prata på svenska eller engelska.. Vill prata om de saker som berör just mig här i livet (såklart), typ att vara en vuxen och förälder med neuropsykiatriska diagnoser, om konst och hobbies (kanske mer pyssel än klassisk konst), att vara snart 35 och gothare och saker runt den gotiska livsstilen. För då kanske jag faktiskt får chans att blåsa lite mer liv även i den, nu när jag bara går hemma och skruttar blir jag lat och det blir inte mycket av det. Annat än att jag såklart alltid älskar mörk och atomosfärisk musik, bilder, böcker, tv-serier...

Men nej, nu måste jag avrunda....
Hejs svejs..!

Vill försöka hålla liv i bloggen, trots allt..
Så tänker nu försöka skriva mitt första inlägg på något år.. (!)
Tycker egentligen väldigt mycket om att blogga, det känns bara lite obehagligt att inte veta vem som läser det jag skriver, det finns många kufiska människor därute. ;)
För jag ser ju på statistiken att folk tydligen än i denna dag är härinne och kikar. Så tack för det!

Elvira är två år nu. Jag har alltmer valt att inte publicera foton på henne, sedan en man stal en av hennes babybilder och använde som sin egen profil bild på facebook, helt sjukt egentligen..
Så vad gäller henne blir det nog mer textbaserat och en och annan bild bara.
Jag tar ju, i perioder, mycket naturfoton och det är en hobby jag fortfarande tycker är jättekul.
Vi kommer inte ut i skog och mark så ofta som jag skulle vilja men det brukar iallafall bli betydligt oftare såhär på sommarhalvåret.

Tänkte också försöka lära mig photoshop! Känner jag någon som är duktig på det?
Skulle egentligen vilja bli lite upplärd i det, kan tycka det är väldigt svårt att förstå alla avancerade funktioner. Men korten blir ju som konstverk verkligen, om man är duktig.
Själv har jag använt mig av picmonkey på nätet ibland, betydligt enklare. Men oftast använder jag ingenting utan fotona blir mest liggande på min dator..

Jag skulle gärna fotografera människor också, om någon känner sig hågad så säg till. Jag är dock verkligen amatör så ni vet det - men övning ger färdighet. Och jag behöver verkligen öva..!

Har också funderat på att göra en och annan videoblogg som jag kan lägga upp här via youtube, kanske kan vara kul som omväxling, även om jag inte är så glad i att visa min fula nuna^^

Några foton..

Här två foton på Elvira som jag fixat med :-) var vänlig kopiera inte.

Balsammetoden

Eftersom jag inte direkt behandlat mitt hår vänligt i det förgångna, och det därför är ganska slitet, trots att jag toppar det (själv) titt som tätt så tänkte jag testa balsammetoden.
Man tvättar alltså håret med balsam istället för schampoo, vilket gör håret och hårbotten mindre uttorkat.
Det kan ju verka som håret inte blir lika rent, men det ska det faktiskt bli, balsamet gnuggas ju runt och mekaniskt löser upp fett och smuts. Så använder man ett balsam som inte är så fett, jag har coop x-tras balsam för normalt hår, och ett fetare balsam i topparna.
Vi får väl se hur det känns och funkar.
Finns jättemycket att läsa om balsammetoden om man vill - google is your friend.
Kanske kan göra ett inlägg senare om jag tycker balsammetoden är något för mitt hår ;)
Försöker även vänja håret vid att inte tvättas så ofta, samt har slutat använda plastpiggsborste och använder borste med "svinborst" (? hoppas det inte är riktig..) istället.

Här ovanför ser ni lite förr och nu-bilder på mitt hår; det var sönderblonderat förr och jag la även i lite piffiga färger men även om jag tycker det är jättefint med udda färger så kände jag mig inte riktigt hemma i det, plus att det slet så på håret att blondera. De brunhåriga bilderna är från idag, efter att ha kört den första rena "balsamtvätten", håret kändes väldigt mjukt iallafall och inte ofräscht heller.

;)